Naturen sorterar successivt bort karaktärsdrag som inte är avgörande för artens framgång i förhållande till sin omvärld. Blindtarmen och svanskotan finns båda kvar hos människan, men är rester av något som tidigare fyllde en uppenbar funktion.
Carwinism spanar in framtiden och listar här tre bildetaljer som kan komma att försvinna. Fyll gärna på med fler!
1. Bilantenn
Nu är det möjligt att baka in antennfunktionen i bilkarossen, och själva poängen med de spröt som genom historien har varit en självklar del av bilens silhuett har därmed försvunnit.
2. Motorhuv
Om elmotorn är framtiden, och arten stadsbilar fortsätter att skörda framgångar, talar det inte motorrummets favör. Bilarnas frontar blir mindre och mindre när det inte finns behov för plats åt stora motorer längre. Deformationszoner för att klara en krock kanske kommer att kunna lösas med förebyggande elektroniskt kollissionsskydd. Sådana avståndssensorer finns redan i en del bilar idag.
3. Vindrutetorkare
Naturen har många effektiva lösningar på ytor som är vattenavstötande, exempelvis fjäderdräkter och löv. Forskning för att efterlikna dessa ytor i artificiella material är långt gången redan idag.
Amerikanska bilar ska släppa ut 30 procent mindre koldioxid till 2016. På detta tema har Harry Frank vid Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott räknat lite på utsikterna för förbränningsmotorn respektive elmotorns framtid.
Tillgången på bioråvara är begränsad och den måste användas på bästa möjliga sätt. Därför har jag roat mig med att räkna på hur effektivt man kan använda en kvadratmeter mark för energiodling.
Mina beräkningar visar att på en yta motsvarande en kvadratmeter veteodlad mark i Sverige kan två deciliter etanol utvinnas. Den etanolen kan i sin tur driva en personbil med förbränningsmotor i två kilometer per år.
En solcellspanel med dagens teknik på motsvarande yta ger 100 kilowattimmar direktel i Sverige per år. En personbil med elmotor kan då alltså köras hela 400 kilometer per år.
Nya forskarrön visar att en solcell kan öka sin effektiva verkningsgrad hela tre gånger över dagens lösning per kvadratmeter. Det skulle innebära att en eldriven bil kan få en aktionssträcka på hela 1 200 kilometer per år per kvadratmeter solceller.
Resultaten speglar inte bara hur mycket bättre det är att "odla" el direkt, utan också hur mycket effektivare en elmotor är än en förbränningsmotor. Verkningsgraden för en elmotor i en elbil ligger på ca 90 % medan en bensin- eller etanoldriven förbränningsmotor har en verkningsgrad på ca 20-25 % . En dieseldriven förbränningsmotor har en verkningsgrad på ca 30 %. Elmotorer är alltså långt mer effektiva än förbränningsmotorer.
Vid pennan Harry Frank
Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott
Just nu pågår debatten "Obama bygger om bilen" på Newsmill. Klicka här för att komma dit.
Den felande länken mellan häst och vagn och bilen är daterad till 1700-talet. Det första billiknande fordonet var en slags ångvagn med det slagkraftiga modellnamnet machine à feu pour le transport de wagons et surtout de l'artillerie (eld-driven bil för att transportera vagnar och i synnerhet artilleri). Under 1800-talets första hälft dök ett flertal varianter upp med skiftande framgång. Walter Hancock hette konstruktören som efter ett par misslyckanden lyckades att upprätta den första ångbusslinjen mellan Stratford och London. I mitten av 1800-talet regerade ångbilen men redan 1910 var den i princip utdöd.

Mer om "Ida" i svenska medier:
Svd: Fyndet som kan förklara evolutionen
DN: Forskare: "Ida" är vår länk till apan
GP: Viktig del i evolutionen hittad
Sydsvenskan: Viktig del i evolutionen hittad

Människosläktet gick från att vara kutryggad till upprätt. Bilens vindruta har gjort den omvända evolutionsresan. På de första generationerna av bilar var vindrutan alldeles upprätt och hade som enda funktion att skydda föraren från väder och vinddrag. Men ju mer utvecklad bilen blev, desto mer kom vindrutan att slutta.
Flygindustrin inspirerade tidigt biltillverkarna att börja arbeta med strömlinjeformning. Hit hörde inte 90-gradiga vinklar mellan huv och vindruta hemma. Men ju mer ingenjörerna optimerade karossen, desto mer började bilar av olika märken likna varandra, vilket marknadsförarna befarade skulle minska försäljningen. Så istället för att ingenjörerna bestämde formen fick formgivare förtroendet, med resultatet att bilarna blev mindre droppformade och mer särpräglade.
Det var inte förrän på 80-talet som formgivare och ingenjörer började jobba ihop på allvar. Efter oljekriserna hamnade bränsleförbrukning i fokus och en jakt på minskat luftmotstånd inleddes. Vindrutorna kom att slutta alltmer och idag är vinkeln mellan huv och vindruta trubbigare än någonsin.


Ordet miljöbil (green car) myntades av Bill Clinton redan år 1993. Sex år tidigare hade vad som anses vara världens första hållbarhetsrapport publicerats (Brundtlandrapporten 1987).
Så här cirka två årtionden senare går det att se ett samband mellan försäljningen av gröna tjänstebilar och antal företag med miljöpolicies. Halva nybilsmarknaden består idag av tjänstebilar och en tredjedel av dessa är miljöbilar.
Svenska bilförare sätter sin tro till branschens innovationskraft. När Carwinism frågade 1005 bilförare i april 2009 uppgav 52 procent av de tillfrågade att teknisk utveckling är svaret på krisen i bilbranschen. 18 procent trodde att mer statliga pengar kommer att bidra mest för att vända den negativa trenden. 9 procent trodde inte att bilindustrin kommer att klara sig, oavsett vad som görs.
.jpg)
Fråga: Vad tror du kommer att bidra mest för att rädda bilindustrin?
Här nedanför hittar du listorna över de 30 senaste årens viktigaste innovationer enligt svenska bilister:
| 80-tal | |
| 1. | Styrservo |
| 2. | Katalysator |
| 3. | AC/klimatsystem |
| 4. | Galvaniserad kaross |
| 5. | Centrallås |
| 90-tal | |
| 1. | ABS-bromsar |
| 2. | Airbag |
| 3. | Sidokrockkudde |
| 4. | ESP antispinnsystem |
| 5. | Fjärrstyrt billås |
| 00-tal | |
| 1. | Halkvarnare |
| 2. | Döda vinkelvarnare |
| 3. | Hybriddrift |
| 4. | Punkteringsfria däck |
| 5. | Elmotor |
Vilken innovation tror du kommer att rädda bilbranschen? Tävla här.
Det uppskattas att hälften av ytan i den genomsnittliga staden i USA består av väg. Amerikanska städer har i hög grad planerats för att passa bilen medan det omvända gällt i Europa.
I början av 1900-talet var de flesta bilmodellerna i princip små variationer av Fords T-model. Men på samma sätt som levande arter evolverar, kom bilen att utvecklas i olika riktningar för att passa just sin tänkta miljö. En sådan bilart är citybilen.
Byggandet av motorvägar och ringleder tog ordentlig fart i USA och Europa i mitten av 1900-talet, och kom att driva på framväxten av förorter och bilpendling. På samma gång ökade antalet registrerade bilar kraftigt och fenomenet trafikstockning var ett faktum.

Den första cityanpassade bilen var amerikanska Crosley som kom redan på 40-talet. Citybilens riktigt stora genomslag kom i början av 60-talet, och från Europa. I städer som Paris och London där gatorna egentligen var designade för hästtransport, hade de större bilarna snart skapat framkomlighetsproblem och i slutet av 50-talet kom så Fiat 500 och Austin Mini.
Medan den första vågen av bilarnas anpassning till stadsmiljö handlade om bilarnas storlek kom nästa fas av bilens anpassning till stadsmiljön att beröra tekniken.
Kaliforniens införande av tuffa utsläppskrav på 80-talet medförde att bilar världen över oavsett storlek snart kom att utrustas med katalytisk avgasrening. Dieselbilar fick dessutom partikelfilter och städerna blev mer hälsosamma för människan att vistas i. Utbredningen av servostyrning gjorde bilarna mer lättkörda och lättnavigerade i låga farter.
Under 90- och 00-talen har evolutionen fortsatt med innovationer som backsensor, parkeringsassistans, samt huvar och stötfångare som utformats för att minimera risker för att fotgängare skadas vid påkörning.
.jpg)

De som ritade 50- och 60-talets amerikanska bilar var riktiga fenor på rymddesign. Bilden till vänster är från uppskjutningen av Apollo 11. På bilden till höger visas bakfenorna på en Cadillac Coupe de Ville.
När man får barn prioriterar man annorlunda.
Carwinism frågade 1005 svenskar vad som är viktigast för dem när de köper ny bil. När vi jämförde de som hade hemmaboende barn med de utan, hittade vi skillnader.
Säkerhet är viktigare för föräldrar – 58 procent anger att de prioriterar detta när de köper bil, att jämföra med 54 procent av dem utan barn.
Körglädje är viktigare för barnlösa – av svarande utan barn säger 26 procent att det är prioriterat att bilen är rolig att köra, mot 20 procent svarande med hemmaboende barn.
En snygg design prioriteras i större grad av svenskar utan barn – 20 procent av dem, jämfört med 16 procent av föräldrarna, tycker bildesignen är viktig.
Det visar sig alltså att en bils mest eftersökta egenskap 2009 är att den är ekonomisk. Det lite oväntade resultatet, att bilens ekonomi kommer före dess säkerhet även för föräldrar med hemmaboende barn, kan förklaras med det oroliga ekonomiska läget. Men också av att det kan finnas en uppfattning om att moderna bilar generellt är säkra. Hela topplistan för svenskarna med och utan hemmaboende barn kan du se nedan.
Hela listan
Svar på frågan ”Vad av följande prioriterar du vid ett bilköp?”
| Föräldrar med hemmaboende barn | Utan hemmaboende barn | ||||
| 1. | Ekonomi | 64 % | 1. | Ekonomi | 64 % |
| 2. | Säkerhet | 58% | 2. | Säkerhet | 54 % |
| 3. | Miljövänlighet | 23% | 3. | Körglädje | 26 % |
| 4. | Körglädje | 20% | 4. | Miljövänlighet | 23 % |
| 5. | Design | 16% | 5. | Design | 20 % |
Källa: Carwinism.

Bilbranschens innovationer börjar ofta inom bilsport och andra extremt krävande miljöer, för att därefter tas vidare till serieproducerade modeller. Audis energisnåla turbodieselteknologi är ett sådant exempel. Med snabbare pit stops än konkurrenterna och stark uthållighet har TDI:n använts för att vinna motorsporttävlingen i Le Mans. Nu är samma teknik som används till racingbilarna R10 och R15 på väg ut i serieproduktion, med bränslesnålare bilar som följd.
Länkar:
Progress on Racetrack = Progress in Fuel Tank
Audi Technology from Race to Production
Audi Tdi Technology
Audi R15 TDI – andra generationens dieseldrivna tävlingsbil